Även om Raspberry Pi och Arduino ibland nämns i samma andetag och båda produkterna kan räknas till samma elektronikhobbyprodukter, är de verkligen två olika produkter med sina egna applikationer. Raspberry Pi vs Arduino: vad är skillnaderna och vad använder du för vad?
Om du är intresserad av (programmerbara) elektronikhobbyprodukter kommer du snart att stöta på Raspberry Pi och Arduino. Båda produkterna är utformade som ett kretskort där olika chips placeras och dimensionerna på till exempel en Raspberry Pi 3 (8,5 × 5,6 cm) och den populära Arduino Uno R3 (6,9 × 5,3 cm) är ganska jämförbara. Ändå är detta två mycket olika produkter, var och en med sina styrkor och svagheter. I den här artikeln kommer vi att diskutera skillnaderna mellan de två plattformarna.
Dator kontra mikrokontroller
I grund och botten är skillnaden lätt att förklara: en Arduino är en mikrokontroller, medan Raspberry Pi är en fullfjädrad dator. En mikrokontroller kör inte ett operativsystem och bara ett program kan köras åt gången. En dator är utrustad med ett operativsystem och kan köra flera program samtidigt.
I en Raspberry Pi och alternativa ensidiga datorer som Orange Pi kan du därför känna igen alla delar av en fullfjädrad dator. Till exempel är Raspberry Pi 3 Model B + utrustad med USB-portar, en nätverksanslutning, en HDMI-anslutning och ljudutgång. Även wifi och Bluetooth är tillgängliga. Tack vare alla dessa anslutningar kan du, som vilken dator som helst, ansluta en skärm och inmatningsenheter, varefter du, i kombination med ett lämpligt operativsystem, kan använda Pi som en stationär dator för surfning eller textbehandling. Jämför det med det genomsnittliga Arduino-kortet eller liknande mikrokontrollerkort: dessa kort erbjuder i princip bara stift som fungerar som digitala och analoga ingångar och utgångar som är anslutna direkt till den mikrokontroller som du kan byta saker med.
En Arduino är en mikrokontroller, medan Raspberry Pi är en fullfjädrad dator.
Vad är en Raspberry Pi?
Raspberry Pi utvecklades ursprungligen av britten Eben Upton som en billig dator (för $ 35) för att lära barnen grunderna i datorer, elektronik och programmering. Datorhobbyister såg dock också många användningsområden för den billiga Raspberry Pi. Grunden för en Raspberry Pi är i alla fall en SoC från Broadcom som kombinerar en ARM-processor med VideoCore IV GPU och ger också alla anslutningar som USB-portar och HDMI-utgången. Chippet för nätverksanslutningen ansluts sedan via USB 2.0. Detta är också anledningen till att gigabit-nätverksanslutningen på den senaste Raspberry Pi 3 Model B + uppnår en hastighet mellan 200 och 300 Mbit / s istället för en full gigabit-hastighet.
En Raspberry Pi har inget lagringsutrymme, du behöver ett SD-kort för att installera önskat operativsystem. Raspberry Pi Foundation rekommenderar åtminstone ett Class4-kort, men vår erfarenhet visar att ett snabbare kort med Class 10 eller till och med UHS Class 1 från ett bra varumärke är en bättre idé. I vilket fall som helst, köp inte en märke utan märke, du har stor chans att biljetten blir korrupt under användning.
Mångsidiga operativsystem
Du kan själv installera ett operativsystem på SD-kortet. Standardoperativsystemet är Debian-baserade Raspbian, en Linux-distribution som låter dig använda Raspberry Pi som en stationär dator. Dessutom finns det också specialiserade Linux-baserade distributioner som låter dig använda Pi som en spelkonsol (som RetroPie) eller mediaspelare (som OpenELEC).
De flesta operativsystem för Pi är baserade på Linux, men i form av till exempel Windows IOT Core eller RISC OS finns det också andra typer av operativsystem. De flexibla Linux-operativsystemen möjliggör många avancerade applikationer. Till exempel kan du använda Raspberry Pi som en smart högtalare med Google Home, du kan använda den som en nedladdningsserver eller till och med som en central adblockerare i ditt hemnätverk.
Pi är också utmärkt som en mediaspelare för video eller streaming av ljud. Minidatorn är så kraftfull att du också kan använda den som en retro-spelkonsol från Raspberry Pi 2 i kombination med till exempel RetroPie. Det emulerar sedan enkelt spelkonsoler som NES, SNES, MegaDive och Commodore 64.
Hög kompatibilitet
Efter att den första Raspberry Pi lanserades 2012 har nu alla typer av olika versioner med snabbare processorer dykt upp. Där den första Raspberry Pi hade en enkärnig processor med en klockhastighet på 700 MHz är den senaste 3+ utrustad med en 1,4 GHz fyrkärnig processor. En sak har dock förblivit densamma i alla de Raspberry Pi: s, SoC tillhandahålls av Broadcom. Det finns en viss skillnad mellan de ARM-kärnor som används, men VideoCore IV GPU är densamma i alla SoC-enheter som används. Enligt Raspberry Pi Foundation är VideoCore den enda offentligt dokumenterade GPU för ARM SoC: er och är därför viktig för Pi-projektet. Det finns något i det, för en stor nackdel med andra SoC på alternativa kort är att grafikfunktionerna vanligtvis stöds dåligt.Raspberry Pi Foundation lägger stor vikt vid Pi-kompatibiliteten mellan generationerna. Det egna operativsystemet Raspbian är därför fortfarande helt kompatibelt med alla varianter av Pi.
Raspberry Pi kontra alternativ
Raspberry Pi är inte den enda dator som finns på marknaden. Efter Pi: s framgång tar andra tillverkare, mestadels kineser, också 'kloner' av Raspberry Pi på marknaden. Ibland har dessa tallrikar ett namn på en annan bit frukt kombinerat med ordet Pi som Banana Pi eller Orange Pi. Vi skrev medvetet 'kloning' tidigare i det här stycket, för till skillnad från de flesta Arduino-kloner är dessa inte exakta kopior. Raspberry Pi använder en Broadcom SoC, medan alternativa kort har en SoC från en annan tillverkare som Allwinner, Rockchip eller MediaTek. Precis som Broadcom SoC som används i Raspberry Pi, baseras dessa SoC på en ARM-processor, men likheten slutar faktiskt där. Till exempel är andra delar av SoC: erna (som GPU) olika.I praktiken betyder detta att ett operativsystem som är speciellt tillverkat för Raspberry Pi som Raspbian eller RetroPie inte fungerar direkt på ett av de alternativa korten.
Alternativa tillverkare levererar vanligtvis sin egen Linux-distribution (ibland en modifierad version av Raspbian), men du kan ofta också välja Armbian. Detta är en speciell Linux-distribution speciellt gjord för datorer med en kretskort. För övrigt stöder Armbian inte Raspberry Pi. Även om alternativa ensidiga datorer är kraftfullare eller billigare än Raspberry Pi och därmed verkligen har rätt att existera, är de vanligtvis inte så bra för nybörjare. Dokumentationen från (kinesiska) tillverkare är vanligtvis begränsad. Ett annat problem är att alla funktioner vanligtvis inte stöds fullt ut av de Linux-distributioner som är lämpliga för korten. Du kan till exempel ibland inte välja alla upplösningar, vilket är svårt om du bara har en skärm med en upplösning som inte stöds.Ett annat problem är att antalet användare per alternativt tecken är relativt lågt, så du kan inte falla tillbaka på en aktiv gemenskap vid problem. Det stora antalet användare och det goda stödet från Pi-communityn är ett mycket stort plus, särskilt för nybörjare.
Det stora antalet användare och det goda stödet från Pi-communityn är ett mycket stort plus, särskilt för nybörjare.
Tillbehör
Det finns ett annat argument för att välja Raspberry Pi och inte en av de andra en-kortdatorerna. Det finns många tillbehör till salu för Raspberry Pi. Så du har ett stort urval av höljen i alla färger och former. Vill du bygga din Pi till ett fodral som ser ut som en retro-spelkonsol? Inga problem, det finns fall som ser ut som en Nintendo NES eller SNES. Dessutom finns det alla typer av tillägg till Raspberry Pi till salu. Med detta kan du till exempel lägga till en bra (digital) ljudutgång, en pekskärm, liten skärm eller LED-matris. Expansionsmodulerna kallas också HAT, vilket står för Hardware Attached on Top. Expansionsmodulerna ansluter till GPIO, som är en uppsättning stift på Raspberry Pi.Dessa stift kan också användas för att ansluta sensorer och andra komponenter.
Vad är en Arduino?
Arduino är ett exempel på en mikrokontroller: en mycket enkel dator som kan köra ett program i taget. Så det finns inget operativsystem som körs på en mikrokontroller. Du programmerar mikrokontrollern med det program du väljer, varefter programmet körs. Detta gör en mikrokontroller perfekt för mindre repetitiva uppgifter som att automatiskt öppna en dörr eller sätta på en lampa under rörelse. Men mer avancerade saker är också möjliga, till exempel en självkörande robot som bestämmer dess rörelse baserat på sensorer.
När vi pratar om en Arduino talar vi om mer än bara mikrokontrollern. Ett Arduino-kort innehåller alla komponenter du behöver för att använda mikrokontrollern (vanligtvis en variant av Atmel, men andra märken används också) på ett enkelt sätt. De flesta Arduino-kort är till exempel utrustade med en USB-anslutning. Detta används för att överföra ett program till mikrokontrollern via en PC. Dessutom innehåller Arduino-korten stift till vilka du kan ansluta komponenter som sensorer och motorer.
Ett exempel på ett projekt du kan bygga är ett ljus som svarar på rörelse eller skymningen, som vi visar här. Men i kombination med en Arduino utrustad med WiFi kan du också skapa ett väderlarm. Eller så kan du bygga ett pappersparaply som öppnas automatiskt när det börjar regna.
Robust
En fördel med en mikrokontroller som en Arduino är att lite programvara kan gå fel efter programmering. Så snart du ansluter strömförsörjningen kommer koden programmerad i mikrokontrollen att köras. Det spelar ingen roll om du helt enkelt kopplar bort strömförsörjningen, efter att du har anslutit igen kommer programmet helt enkelt att köras igen. Detta är eftertryckligt inte fallet med en dator ombord som Raspberry Pi. Om du bara drar strömmen från en Raspberry Pi, har du stora chanser att filerna i operativsystemet blir korrupta och att din Pi inte längre startar. Precis som till exempel en Windows-dator måste du stänga en Pi ordentligt för att stänga av den.
