Om du tecknar ett internetabonnemang får du ofta en router från leverantören. Du kan dock hamna inte helt nöjd med din internetanslutning. I så fall kan det vara värt att köpa en extra router själv. I den här artikeln kommer vi att diskutera olika router-bakom-router-scenarier.
Tips 01: Varför?
Tanken att distribuera flera routrar i ett hemnätverk kan tyckas meningslöst eller överdrivet för många användare först. Ändå kan vi komma på några bra skäl till varför en sådan installation kan vara användbar - speciellt om du fortfarande har en gammal router i garderoben någonstans.
Till exempel händer det ofta att leverantörens trådlösa router befinner sig på en något olycklig plats, till exempel i mätarskåpet, vilket gör den trådlösa signalen mycket dålig. Eller att leverantörens router är en avskalad modell, utan stöd för användbara funktioner som ett gästnätverk, extern USB-port, VPN, snabb AC-wifi, samtidig dubbelband etc. I båda fallen är en extra router till nytta.
En extra router kan också vara användbar om du vill dela upp ditt nätverk i undernät, så att användare av ett undernät inte kan komma åt enheterna i det andra. Ett sådant skyddat undernät är till exempel lämpligt för dina barn eller dina besökare, eller om du kör en server som du vill separera från resten av ditt nätverk. Du förstår: gott om skäl.
Tänk på att du inte kan vända dig till leverantörens helpdesk för konfigurering av en sådan extra router. Så du måste göra det själv med hjälp av den här artikeln.
Tips 02: Grundläggande konfigurationer
Att distribuera två eller flera routrar innebär att de hamnar i en "kaskad", med en router placerad bakom den andra. Det är bra att veta att det faktiskt finns två sätt att göra detta.
Å ena sidan kan du ansluta en LAN-port på den första routern (som ibland är ansluten till modemet via WAN-porten, om det inte är en modem-router-kombination) via en UTP-nätverkskabel till en LAN-port på den andra. Detta innebär att båda routrarna kan placeras i samma undernät och kan nås av alla enheter i ditt nätverk. Denna konfiguration är särskilt användbar när du vill kunna dela filer och andra resurser, till exempel skrivare, i hela ditt nätverk.
Å andra sidan finns det också en något mer komplex inställning där du ansluter en LAN-port på den första routern till WAN-porten på din andra router. Detta ger båda routrarna olika IP-segment, så att enheter från ett undernät inte bara kan komma åt enheter från det andra. Omvänd riktning är fortfarande möjlig. Om du effektivt vill se till att inget av de två undernäten kan komma åt det andra, bör en installation med tre routrar övervägas (se tips 9).
Tips 03: Routeradress 1
Låt oss börja med den enklaste installationen: en anslutning mellan LAN-portarna på två routrar. En installation som är lämplig, till exempel när du behöver extra LAN-portar eller om det verkar som om WiFi-räckvidden för router 1 är otillräcklig. Du kan lösa den senare med en extra trådlös åtkomstpunkt, en kraftledning eller med en repeater, men dessa lösningar kostar också pengar. För repeaterna halveras också din trådlösa anslutnings hastighet. En andra router är därför en bra lösning, speciellt om du fortfarande har den någonstans.
Vi antar att om router 1 inte har ett integrerat modem är det åtminstone anslutet till ett modem. Se också till att en dator är ansluten till en LAN-port på routern. Det första steget är att hitta lite information om din router: gå till kommandotolken på din dator och kör kommandot ipconfig . Notera IP-adressen som du läste under rubriken Ethernet-adapter Ethernet , vid Standard Gateway ( Standard Gateway ). Detta är vanligtvis din routers interna (LAN) IP-adress. Observera också IP-adressen bakom nätmask : den senare är vanligtvis 255.255.255.0.
En extra router kan också vara användbar för att uppnå en bättre trådlös anslutning
Tips 04: Routeradress 2
Koppla bort din första router och anslut nu din dator till en LAN-port på router 2. Avsikten är att matcha din webbläsare till adressen till den sista routern. Du måste då känna till IP-adressen samt inloggnings-ID för den här routern. Läs rutan "Standardinloggningsuppgifter" om du inte vet (längre) denna information.
Så snart du har loggat in på webbgränssnittet för router 2 med din webbläsare kan du komma igång. Först och främst, se till att router 2 får en IP-adress inom samma segment eller undernät för router 1 (se tips 3). I vårt exempel har router 1 adressen 192.168.0.254. Se nu till att router 2 får en adress där endast det sista numret är annorlunda, till exempel 192.168.0.253. Subnätmasken måste vara densamma (vanligtvis 255.255.255.0). Observera att adressen du ger router 2 ännu inte används inom ditt nuvarande nätverk och att den inte faller inom DHCP-området för router 1.
Standard inloggningsinformation
Om du har glömt routerns standard-IP-adress eller inloggningsinformation kan du återställa routern vid behov så att dessa värden återgår till standardinställningen. Du kan normalt utföra en sådan återställning med 30-30-30-regeln: håll routerns återställningsknapp med ett spetsigt föremål i trettio sekunder, stäng sedan av routern och slå på den igen efter trettio sekunder. Håll återställningsknappen intryckt under de senaste trettio sekunderna.
Du hittar utan tvekan standardadressen och tillhörande inloggningsuppgifter i den medföljande manualen eller genom att söka efter något som "standard-ip" och "standardinloggning" följt av routerns varumärke och modellnummer.
Tips 05: Routerkonfiguration 2
Eftersom en dhcp-tjänst sannolikt redan är aktiv på router 1 och endast en dhcp-tjänst inom ditt nätverk (subnät) kan aktiveras måste du först inaktivera den här tjänsten på router 2 om det behövs.
Om du arbetar med trådlösa routrar kommer du utan tvekan att kunna "ströva" smidigt mellan de två. Det vanligaste scenariot för detta är att du ger båda routrarna samma SSID. Om din router stöder både 2,4 och 5 GHz, ange ett annat SSID för vart och ett av de två 'banden'. Det är bäst att ställa in samma WiFi- och krypteringsstandard på båda routrarna, med samma lösenord. Observera att för 2,4 GHz-bandet är det bäst att välja en kanal på router 2 som skiljer sig åtminstone fem nummer från routern 1: till exempel kanaler 1 och 6 respektive kanal 6 respektive 11. Placera båda routrarna så optimalt som möjligt i din hus. Programvara som gratis NetSpot kan hjälpa dig med denna positionering tack vare den inbyggda platsundersökningsfunktionen.
Du kan nu ansluta din dator igen till en LAN-port på router 1, varefter du också ansluta en LAN-port på router 2 till en LAN-port på router 1. Du borde nu kunna nå både webbgränssnittet för router 1 och router 2 med din webbläsare via respektive IP-adresser (se tips 3 och 4).
Bryggläge
Med tur stöder router 2 bridge- eller repeater-läge. I det här fallet är det ännu enklare att ställa in den som en andra åtkomstpunkt i ditt befintliga nätverk. Gå till routergränssnittets webbgränssnitt och aktivera bryggläget eller repeaterläget : du hittar det normalt i ett avsnitt som trådlöst läge , anslutningstyp eller nätverksläge . I det här fallet ger också router 2 en IP-adress inom samma undernät som router 1, med samma undernätmask (se tips 4). Om router 2 är inställd på Bridge Mode fungerar den som en åtkomstpunkt efter att du har anslutit WAN-porten på denna router till (en LAN-port) i ditt nätverk. I repeaterlägeroutern fungerar som en trådlös repeater: det är bäst att placera router 2 på en plats där du fortfarande får minst femtio procent av signalstyrkan från router 1.
Tips 06: Wan
I tips 1 gav vi dig ett antal skäl till varför det kan vara användbart att skapa ett nätverk med två separata undernät. Du kan konfigurera ditt nätverk på ett sådant sätt att datorerna som är anslutna till router 1 inte når enheterna som är anslutna till router 2. Du kan sedan använda undernätet till router 1 som ett (trådlöst) nätverk för dina barn eller besökare, eller så kan du säkert köra en eller flera servrar inom detta undernät. Ett sådant arrangemang kräver att du ansluter WAN-porten på router 2 till en LAN-port på router 1.
Anteckna routerns IP-adress och undernätmask (se även tips 3) och se till att routerns DHCP-tjänst är aktiv. Över till router 2, som du ansluter till din dator via LAN-porten. Öppna routerns webbgränssnitt i din webbläsare (se även tips 4) och ställ in routerns internetinställningar till automatisk konfiguration via dhcp. Detta kommer senare att säkerställa att WAN IP-adressen för router 2 tilldelas av routerns dhcp-tjänst 1. För att säkerställa att den tilldelade IP-adressen förblir densamma kan du inkludera den här adressen i listan. med dhcp-reservationer aka 'statiska leasingavtal' från router 1.
Separerade undernät ger ett säkrare nätverk
Tips 07: Lan
Dags att ställa in den lokala nätverksdelen (LAN) på router 2 korrekt. Det är viktigt att du ger den här routern en adress som ligger i ett annat IP-segment (subnät) än routern 1. Till exempel har router 1 192.168 som sin interna IP-adress. 0 .254, då skulle din router 2 ha adressen 192.168. 1 .254: i de flesta fall betyder det att det näst sista numret måste vara annorlunda.
Vi kan föreställa oss att enheterna som är anslutna till router 2 automatiskt ska få en IP-adress från router 2, precis som det är fallet med enheterna som är anslutna till router 1. Detta innebär att du också måste aktivera dhcp-tjänsten på router 2, om än inom ett annat IP-segment.
Om du har ställt in allt korrekt, ansluter du en LAN-port på router 1 till WAN-porten på router 2. Via en nätverkskabel. I det här scenariot ger du router 1 och 2 en annan ssid och du ställer också in båda på så olika möjlig wifi-kanal. Du ger också båda routrarna ett annat WiFi-lösenord.
Tips 08: Dns
När du pingar från en dator som är ansluten till router 1 till IP-adressen till en dator som är ansluten till router 2, fungerar det inte. För att testa detta: öppna kommandotolken och kör kommandot ping IPADRES . Det omvända är dock möjligt. Ett logiskt scenario verkar därför för oss att du arbetar med datorer som är anslutna till router 2, medan du tillåter besökare eller barn att ansluta till router 1, via kabel eller via WiFi.
Till exempel är det nu också möjligt att ställa in olika DNS-servrar på varje router. Du ställer sedan in de vanliga DNS-servrarna på router 2, kanske de från din internetleverantör eller de av Google (8.8.8.8 och 8.8.4.4). Medan du kan ställa in DNS-servrar med integrerad webbfiltrering på router 1, som de för OpenDNS (208.67.220.220 och 208.67.222.222). Denna webbfiltrering säkerställer att oönskade innehållskategorier, såsom pornografiska webbplatser eller nätfiskewebbplatser, inte längre är (borde vara) tillgängliga. Du kan hitta mer feedback om detta här.
Du kan till och med ställa in olika DNS-servrar för varje undernät
Port vidarebefordran
Om du har valt en inställning med separata undernät (lan-wan-scenario) och interna servrar körs i undernätet till router 2, till exempel en nas- eller ip-kamera, kan de inte nås precis som det från internet. För att lösa det kan du arbeta med portvidarebefordran, både på router 1 och router 2.
Anta att du har en tjänst som körs på en enhet med en IP-adress 192.168.1.100 på port 8080. Ange sedan en portvidarebefordringsregel på router 1 som vidarebefordrar förfrågningar utifrån på port 8080 till IP-adressen för router 2 (i vår exempel: 192.168.1.253). På den här routern anger du en annan regel för portvidarebefordran på ett sådant sätt att alla förfrågningar på port 8080 vidarebefordras till IP-adressen 192.168.1.100.
Förresten, här hittar du instruktioner för vidarebefordran av port för många routermodeller.
Tips 09: Tre routrar
Om du vill dela upp ditt nätverk i isolerade undernät som inte når varandra behöver du faktiskt tre routrar. Routrarna 2 och 3 får var och en en adress som WAN-IP-adressen som ligger inom samma undernät som router 1. Denna procedur beskrivs i tips 6. Då ger du routrar 2 och 3 en intern LAN IP-adress inom ett IP-segment som skiljer sig inte bara från router 1 utan också från varandra. För router 2 skulle det vara 192.168. 2 .254 och för router 3 till exempel 192.168. 3.254. Se till att dhcp-tjänsten är aktiverad på de tre routrarna. Anslut sedan WAN-portarna på router 2 och 3 varje gång med en LAN-port på routern 1. Denna inställning säkerställer att alla anslutna datorer kan komma åt internet. Varje dator kan nå de andra datorerna så länge de ligger inom samma undernät (läs: ansluten till samma router). Datorer inom ett annat undernät kan inte bara nås. Observera att om du har servrar som körs på ditt undernät kan du också behöva ställa in nödvändiga vidarebefordringsregler i det här fallet (se rutan 'Port vidarebefordran').
Använd routern som omkopplare
Om du inte har tillräckligt med nätverksanslutningar kan du också använda en extra router som switch. Anslut routern som vi förklarar i tips 7 (lan). När du har slutfört dessa steg, se till att stänga av den andra routerns WiFi-åtkomstpunkt. På detta sätt blir det möjligt att använda den här routern som en normal switch. Använder du en gammal router? Observera att den kanske inte är utrustad med gigabit-anslutningar.
Du kan också välja en hanterad switch, som låter dig anpassa ditt nätverk ännu mer, till exempel kan du arbeta med VLAN, ställa in trafikprioriteringar som VoIP eller buntportar för extra bandbredd - praktiskt för en NAS. Du kan läsa mer om det i den här artikeln.